<iframe src="//www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-5MDD4K" height="0" width="0" style="display:none;visibility:hidden"></iframe>

Allmän information om brand


Brandsäkerheten i byggnader är ett av de grundläggande kraven för byggprodukter i EU:s Byggproduktförordning, CPR.

Brandsäkerhet i byggnader handlar primärt om personsäkerhet, men omfattar även skyddet av materiella värden. Data från brandolyckor visar att rök och giftiga gaser orsakar flest dödsfall. Rök och giftiga gaser dödar långt före temperaturen har stigit eller flammor utvecklas. Därför är det främsta konstruktionskravet ur ett personsäkerhetsperspektiv att byggnader uppförs och inrättas så att personer kan sätta sig i säkerhet och räddningstjänsten har insatsmöjligheter i händelse av brand.

 

Brand

 

Det krävs tre komponenter för att en brand skall utvecklas i en byggnad: syre, brännbart material (bränsle) och energi (värme). Vanligtvis finns det tillgång till såväl brännbara material som syre. Den tredje faktorn, energi, kan uppstå genom oförsiktig användning av exempelvis en låga, gnista eller en cigarett. För att förhindra en förbränningsprocess måste minst en av de tre beståndsdelarna i brandtriangeln elimineras.

Om branden avger värmeenergi snabbare än denna kan lämna det brandutsatta rummet, kommer temperaturen i rummet att öka snabbt. En övertändning sker när tillräckligt med värmeenergi har ackumulerats. Branden går därefter från tillväxtstadiet till att bli en fullt utvecklad brand. När detta sker sprider sig branden till alla brännbara ytor i utrymmet och lågor lämnar rummet via öppningarna. I detta skede finns det inga överlevande i rummet.

Det viktigaste ur ett övertändningsperspektiv är att kontrollera materialens värmeutveckling.

 

Brandförloppet

I ett brandförlopp går det att urskilja tre olika faser.
 
Brand 
  1. I brandens första fas (antändning) ser vi att materialens egenskaper spelar en mycket viktig roll. Material med goda brandtekniska egenskaper ger inte branden näring och gör att personer har längre tid på sig att lämna rummet. Materialens rökalstrande egenskaper måste också vägas in; giftiga gaser och dålig sikt kan döda innan branden är fullt utvecklad. Produkter med goda brandtekniska egenskaper avger inga giftiga gaser eller rök. 
  2. I brandens andra fas (flamfasen) spelar brandmotståndet i omkringliggande konstruktioner en viktig roll, för att förhindra brandspridning. Denna fas pågår så länge det finns brännbart material.
  3. Den tredje fasen (avsvalningsfasen), inträffar när allt brännbart material har brunnit upp. 
 
Från antändning till fullt utvecklad brand

 
Brandförlopp  En typisk villabrand kan starta med en glödbrand som pyr i många timmar innan det flammar upp. Efter antändning stiger temperaturen snabbt. När rökgastemperaturen når ca 500 – 600 ⁰C är värmestrålningen så hög att alla brännbara ytor i rummet antänds, det sker en övertändning. I moderna bostäder tar det normalt 3-5 minuter från antändning (utveckling av flammor och rök) till övertändning, om inte branden slocknar pga syrebrist. Efter att övertändningen övergått i en fullt utvecklad brand kan temperaturen stiga till 1 000–1 200 ⁰C.

Bilden ovan visar ett brandförlopp med tid och temperatur och hur olika material påverkas. 

 

Brandskydd

Om en byggnad brinner kan det leda till stora skador på egendom samt dödsfall. Brandskador utgör ungefär hälften av försäkringsbolagens samlade ersättningar. Vattenskador står för cirka 30 % och inbrott 20 % av de årliga ersättningarna. Såväl byggnader som inventarier bidrar till brandspridningen. Med ett effektivt brandskydd kan risken för brandspridning sänkas markant. (Källa: https://www.fkl.fi/materiaalipankki/esitysaineistot/Dokumentit/Vahinkotietoja_2013.ppt)  

 

Brandskydd i en byggnad delas in i passiva och aktiva brandskydd.

Ett passivt brandskydd är vanligtvis inbyggt i själva konstruktionen så att byggnaden står emot brand under den föreskrivna tiden. Syftet är att skydda konstruktionen och personerna som vistas i byggnaden i händelse av brand genom att:

  • Begränsa eller förhindra intern och extern brand- och rökspridning. 
  • Bibehålla byggnadens stabilitet. 
  • Säkra utrymningsvägarna för dem som vistas i byggnaden.

Följande detaljer räknas som passiva brandskyddsåtgärder:

  • brandsäkra avstånd till andra byggnader på samma fastighet eller till angränsande fastigheter
  • utvändiga ytor på väggar och tak som begränsar brandspridning
  • indelning i brandtekniska enheter (brandsektionering och brandceller) och brandavskiljande byggnadsdelar
  • invändiga ytor på väggar, golv och tak som begränsar brandspridning
  • genomföringar i brandavskiljande byggnadsdelar (branddörrar och genomföringar för installationer, etc.)
  • bärande byggnadsdelar

Valet av ett byggmaterial och hur materialet används för att ge den erforderliga nivån av passivt brandskydd beror på två faktorer - hur materialet reagerar på brand och/eller dess brandmotstånd.

Aktiva brandskyddsåtgärder kännetecknas av de aktiveras vid brand eller av personer. Beroende på användningen av en byggnadsdel, kan det finnas olika krav för brandtekniska installationer. Brandtekniska installationer skall installeras, kontrolleras och underhållas så att de är pålitliga under hela sin eller byggnadens livstid. Aktiva brandskydd ger oftast en signal vid en brand till andra brandskyddsåtgärder, till personer i byggnaden och/eller räddningstjänsten

Exempel på aktiva brandskyddsåtgärder:

  • automatiska brandlarm
  • utrymmningslarm 
  • brandvarnare 
  • automatiska släcksystem 
  • brandgasventilation 
  • dörrstängare 
  • ventilationstekniskt brandskydd (spjäll)