<iframe src="//www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-5MDD4K" height="0" width="0" style="display:none;visibility:hidden"></iframe>

Boverkets Byggregler (BBR)

Den 1 mars 2015 trädde den nya versionen av Boverkets regler för byggande i kraft (BBR 22). Grunden till skärpningarna i regelverket är EU:s direktiv 2010/31 om byggnaders energiprestanda. Målsättningen är att regelverket i förlängningen ska göra att våra byggnader kommer att uppnå en energieffektivitet som ger oss NNE-byggnader, d v s nästan nollenergibyggnader. Nästa skärpning kommer 2020 då vi ska uppnå NNE-byggnader.

Regelsamling för byggande – BBR

Vid nybyggnation och om- och tillbyggnad måste man alltid ta hänsyn till Boverkets regelsamling för byggnader, BBR. Här ställs ett antal egenskapskrav på den färdiga byggnaden. Den som uppför byggnaden, i vanliga fall fastighetsägaren, ansvarar för att följa bestämmelserna. Att se till att så också sker ska Byggnadsnämnden i respektive kommun göra.

Värmeisolering

I BBR ställs krav på maximal specifik energianvändning. Denna uttrycks i kWh per kvadratmeter och år, se tabell nedan.När bygglovsansökan lämnas görs också en beräkning av energiåtgången i byggnaden. Eftersom beteendet hos de som bor eller vistas i byggnaden påverkar energianvändningen är det viktigt att i beräkningen ta med en rimlig säkerhetsmarginal. Inom två år efter det att byggnaden färdigställts ska beräkningarna verifieras genom att energianvändningen under ett helt år mäts. 

Krav på specifik energianvändning

Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III Klimatzon IV
  (kWh/m2 och år) 
Småhus med annat uppvärmningsätt än elvärme

130

110

90

80

Småhus med elvärme

95

75

55

50

Småhus där Atemp är mindre än 50 m²

Inget krav

Inget krav

Inget krav

Inget krav

Flerbostadshus med annat uppvärmningssätt än elvärme

115

100

80

70

Flerbostadshus med annat uppvärmningssätt än elvärme där Atemp är större än 50 m² och innehåller lägenheter med boyta om högst 35 m² vardera

125

110

90

80

Flerbostadshus med elvärme

85

65

50

45

Flerbostadshus med elvärme där Atemp är större än 50 m² och innehåller lägenheter med boyta om högst 35 m² vardera

90

70

55

50

Kraven avser specifik energianvändning i småhus och flerbostadshus. Det finns även andra krav som ska uppfyllas, så som max installerad eleffekt mm. Se Boverkets Regelsamling för byggande BBR , för de fullständiga byggreglerna. .

Klimatzoner BBR

 

Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.
Klimatzon III: Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Gotlands län samt Västra Götalands län utom kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö.
Klimatzon IV: Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt i Västra Götalands län kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö.

 
 Klimatzoner BBR  

Lufttäthet

För att en byggnad ska uppfylla kraven på specifik energianvändning krävs inte bara att den isoleras väl. Den måste också vara tät. BBR ger inget specifikt gränsvärde för täthet. I ett allmänt råd betonas dock vikten av god ventilation, eftersom detta minskar risken för fuktskador. För att erhålla en väl fungerande ventilation krävs att byggnaden är tät. Ett bra riktvärde för en ny bostad är 0,3 l/s och m² vid en tryckskillnad på +/- 50Pa, eller om möjligt ännu lägre. Detta värde är ett krav för passivhus, där täthet är en mycket viktig egenskap.

Brandskydd

Kraven i BBR är i första hand utformade för att rädda människoliv. Boverket delar in byggnader och utrymmen i olika verksamhetsklasser beroende på förmågan att kunna utrymma byggnaden i händelse av brand. Byggnader delas också in i byggnadsklasser beroende på skyddsbehov, antal våningar, verksamhet, area och brandbelastning. BR 0 gäller för byggnader med störst skyddsbehov. BR 3 gäller för övriga byggnader som t ex småhus. Däremellan finns BR 1 och 2.

Dimensionering

Byggnaden kan antingen dimensioneras enligt förenklad dimensionering, dvs. man uppfyller föreskrifterna med lösningar enligt kap 5:2–5:7 i BBR. En annan möjlighet är att byggherren uppfyller föreskrifterna på annat sätt, så kallad analytisk dimensionering. Detta ställer stora krav på den som utför dimensioneringen.

Klassbeteckningar

Byggnadsmaterial klassificeras i Euroklasser Exempelvis A1 och A2-s1,d0 vilket t.ex. motsvarar kraven för ytterväggar och brandspridning inuti väggen i Br1 byggnader enligt BBR 5:551. Konstruktioner indelas med avseende på funktion där R står för bärförmåga, E för integritet och I för isolering. Funktionskravet på konstruktionerna definieras med utgångspunkt i byggnadens brandklass och övergripande konstruktion. Ett funktionskrav på EI 60 betyder till exempel att konstruktionen ska uppfylla en avskiljande funktion under 60 minuter dvs. rök och värme tillåts inte gå igenom och väggen. För att verifiera funktionen och få lösningen klassad genomförs vanligtvis ett fullskaletest hos ett godkänt provningsinstitut.

Ljudkrav

De specifika krav BBR ställer för att minska buller inom och mellan byggnader följer standard "SS 25267 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder" och "SS 25268 Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell". De olika kraven delas in i fyra klasser. Klass C anger den miniminivå som tillämpas av myndigheter, klass D avser bl.a. äldre byggnader och klasserna A och B anger krav för särskilt goda ljudförhållanden vilket ofta är önskvärt.

Ändring av byggnad

En nyhet i nyare versioner av BBR är att kraven nu också gäller vid ändring av byggnader. Tidigare fanns ett allmänt råd om ändring av byggnad, BÄR som inte var föreskrifter utan råd om vilka olika krav i bygglagstiftningen som skall uppfyllas.

Läs mer om Byggreglerna på Boverkets hemsida, www.boverket.se