<iframe src="//www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-5MDD4K" height="0" width="0" style="display:none;visibility:hidden"></iframe>

Mekaniska egenskaper

Med styrkan hos ett material avses förmågan att stå emot påförd belastning utan att brista. Belastningen kan utövas genom drag-, tryck- eller skjuvkraft.

Mekaniska egenskaper



Tryckhållfasthet och modul

Tryckhållfastheten anger hur stor belastning som kan påföras ett isoleringsmaterial innan det brister. Tryckspänningen anger hur stor belastning som kan påföras ett isoleringsmaterial innan det uppnår en relativ deformering (t.ex. 10 procent). Ju högre tryckspänningsvärde desto större belastning tål materialet. Belastningen utgörs vanligtvis av snö, vind, jord eller andra material eller trafik under installationen (10 kPa = 1 000 kg/m2). 

Tryckhållfastheten (σm) fastställs om testmaterialet brister och en relativ deformering på 10 procent uppnås. Under testet fastställs kurvor för belastningsförskjutning. Kurvan visar hur belastningen inverkar på deformeringen av testmaterialet. Den här typen av kurvor ger ytterligare information om produktens beteende.

  • Tryckspänningen för stenullsplattor ligger på omkring 100 kPa
  • Tryckhållfastheten för stenullslameller ligger på omkring 400 kPa

      Tryckmodulen anger ullens styvhetsgrad utifrån förhållandet mellan spänningsökningen och ökningen av den relativa förskjutningen. Styvheten fastställs med hjälp av den linjära delen av kurvan för belastningsförskjutningen.


    Draghållfasthet och modul

    Mäter hur stor kraft som krävs för att dra sönder ett material. Draghållfastheten anger den högsta belastning som testmaterialet klarar innan det brister och uppmäts enligt EN 1607. Under testet fastställs kurvor för belastningsförskjutningen. Kurvan visar belastningens inverkan på deformeringen av testmaterialet. Den här typen av kurvor ger ytterligare information om produktens beteende.

    Dragkraft


    Dragmodulen visar styvheten hos ullen och anges som förhållandet mellan belastningsökningen och ökningen av den relativa förskjutningen. Styvheten fastställs utifrån den linjära delen av kurvan som illustrerar belastningsförskjutningen.

    Skjuvhållfasthet och modul

    Förmågan hos ett material att bibehålla sin form när det utsätts för ”glidkrafter” kallas skjuvhållfasthet. Värdet anger hur stor kraft som krävs för att ett material ska brista. Testet utförs i enlighet med EN 12090 och resultaten redovisas i kilopascal (t.ex. 35, 50 eller 75 kPa). God skjuvhållfasthet hos byggisoleringsmaterial krävs för att klara belastningen vid exempelvis putsning eller användning i sandwichelement.

    För sandwichelement fastställs skjuvhållfasthet och modulen enligt produktstandard EN 14509.
    • Skjuvhållfastheten för stenullslameller ligger på omkring 300 kPa

    Punktlast

    Punktlasten (PL) anger hur stor koncentrerad belastning som kan påföras innan isoleringen komprimeras till 5 mm inom ett område med 79,8 mm diameter. Detta test utförs enligt EN 12430. (10 N = 1 kg).

    Ju högre punktlastvärde, desto större koncentrerad belastning tål materialet. Belastningen kan komma från fotsteg, nitar eller andra former av belastning under installationsfasen.
    • Stenull i tak klarar punktlaster på 200-700N.

    Dynamsk styvhet

    Ett material måste vara ”mjukt” men även ”hårt” för att uppnå goda dynamiska styvhetsvärden. Enheten MN/m³ anger hur stor kraft som krävs för att trycka ihop materialet en (1) meter. Ju lägre värde för dynamisk styvhet, desto bättre stegljudsisolering.

    Dynamic stiffness

    Denna egenskap är nödvändig för vibrationsdämpning i exempelvis flytande golv.

    • Det dynamiska styvhetsvärdet för mineralull ligger på 5-50 MN/m3.


    Böjhållfasthet

    Böjhållfastheten mäts i ett säkerhetstest för att säkerställa att produkten klarar att bära upp sin egen massa. För stenullsprodukter uppmäts böjfastheten endast för akustikskivor som är monterade horisontellt från kanten. Skivan måste vara tillräckligt styv för att inte böjas och släppa från upphängningssystemet.

    Böjhållfastheten kan även mätas med belastning. Detta innebär att det går att fastställa om lättare installationer, såsom spotlights, sprinklers eller rökdetektorer, kan fästas direkt i isoleringsskivan eller om det krävs särskilt stöd i den bärande konstruktionen.

    Genomdragningshållfasthet

    I tillämpningar där mekaniska fästdon går genom isoleringsskiktet är det lämpligt att göra ett genomdragningstest för att fastställa hur stor kraft som krävs för att isoleringsskivan ska dras loss från fästdonen. Detta test görs främst på putsade fasadprodukter.