Inom EU förbrukas runt 40 % av all energi i byggnader. Med tanke på dagens energikris inställer sig frågan: Hur kan vi minska vår energiförbrukning? Det enkla svaret: Genom att förbättra byggnadernas energieffektivitet med bättre isolering. Detta kan markant minska energin som behövs för uppvärmning och kylning, frigöra energi för övriga samhällsfunktioner och mildra energikrisen.
EU har som mål att vara klimatneutralt senast 2050. År 2050 kommer mer än 85 % av dagens byggnader fortfarande att användas – och 75 % av dem är idag inte energieffektiva.
Genom att isolera dessa dåligt isolerade byggnader och därigenom förbättra deras energieffektivitet skulle vi kunna minska byggsektorns slutliga energibehov med 45 %.
Jämfört med andra metoder – t.ex. solpaneler och bergvärme – är isolering ofta det mest kostnadseffektiva sättet att öka energieffektiviteten och sänka energiräkningarna. Bättre isolering sänker inte bara energikostnaderna utan höjer dessutom boendekomforten genom att utestänga buller och hålla rumstemperaturen på önskad nivå.
Ju högre energipriserna är, desto snabbare kommer en förbättrad isolering i strukturer som vindar, tak eller väggar att betala sig. Även tekniska installationer har en hög besparingspotential när det gäller energieffektivisering. I en del fall är besparingarna så stora att investeringen kan finansieras med pengar som tidigare gick till energiräkningar.
Även vid industriell isolering kan återbetalningstiden för energirenoveringar vara extremt kort. Enligt en studie som genomförts av branschorganisationen EiiF är återbetalningstiden för en förbättrad industriell isolering i genomsnitt endast två år, eller ibland bara några månader.
Högre energieffektivitet i byggnader har fler fördelar än bara lägre energiräkningar. När mindre energi används för uppvärmning och kylning av byggnader blir också koldioxidutsläppen lägre.
Om dåligt isolerade byggnader inom EU isolerades på rätt sätt skulle koldioxidutsläppen minska med 204 miljoner ton varje år. Det är samma sak som att 43 miljoner bilar skulle försvinna från vägarna under ett år.
Varje enskild stenullsisolering som vi producerar kan minska en byggnads koldioxidutsläpp under hela dess livslängd. Ändå fortsätter vi att hela tiden utveckla nya, innovativa produkter med lägre koldioxidavtryck.
Den mest energikrävande delen vid tillverkning av stenull är smältning av stenar. Våra produktionslinjer för elektrisk smältning i Finland och Polen drivs med 100 % förnybar el. Detta minskar utsläppen från smältningsprocessen med 80 % jämfört med kupolugnar. Under 2022 kunde vi minska koldioxidutsläppen från vår europeiska produktion med 30 % i förhållande till 2018.
Renovering med målet att minska energiförbrukningen med 60 %.
Isolering bidrar inte bara till högre energieffektivitet, utan minskar även uppvärmningskostnaderna.
Fogdetorp är en stor bostadsrättsförening i Södertälje med 378 lägenheter fördelade på 9 hus som byggdes 1967–1968. Under åren 2018–2021 genomfördes en omfattande renovering av fastigheterna. Ventilationen var bristfällig och otäta fönster samt fasader och balkonger hade nått sin tekniska livslängd. Målet med renoveringen var att sänka energiförbrukningen med 60 %, minska koldioxidutsläppen och förbättra boendemiljön.
Byggnaderna isolerades med PAROC® stenull som inte bara bidrar till högre energieffektivitet, utan även sänker uppvärmningskostnaderna och förbättrar boendekomforten. Fasaderna renoverades med SmartFront-metoden med PAROC® SmartFront och PAROC® Fatio Plus där byggnadernas ytterväggar försågs med en tilläggsisolering. Det innebar att ingen lägenhetsyta gick förlorad samtidigt som de boende upplevde minimala störningar inne i sina lägenheter. Nya tilluftskanaler, kopplade till ett FTX-aggregat på vindsbjälklaget, monteras i det inre isolerskiktet.
Renoveringen nominerades till priset Årets Fasad 2022. Tilläggsisolering sänker bostädernas energiförbrukning, koldioxidutsläpp och uppvärmningskostnader. Den dämpar också buller utifrån och gör inomhustemperaturen stabilare, eftersom den inte är lika känslig för plötsliga förändringar i utomhustemperaturen.
