Boverkets Byggregler (BBR)

Boverket Byggregler BBR

Regelsamling för byggande – BBR

Vid nybyggnation och om- och tillbyggnad måste man alltid ta hänsyn till Boverkets regelsamling för byggnader, BBR. Här ställs ett antal egenskapskrav på den färdiga byggnaden. Den som uppför byggnaden, i vanliga fall fastighetsägaren, ansvarar för att följa bestämmelserna. Att se till att så också sker ska Byggnadsnämnden i respektive kommun göra.

Den senaste versionen av BBR trädde i kraft den 1 juli 2017. De äldre bestämmelserna får tillämpas på arbeten som:

  • kräver bygglov och ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2018
  • kräver anmälan och anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2018
  • varken kräver bygglov eller anmälan och arbetena påbörjas före den 1 juli 2018

Energihushållning och värmeisolering

Kraven gällande energihushållning i Boverkets byggregler, BBR, styrs av kraven i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. I BBR anges de minimikrav en byggnad måste uppfylla avseende energianvändning och värmeisolering. 

Bostäder och lokaler ska vara utformade så att primärenergitalet (EPpet), installerad eleffekt för uppvärmning, klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom) högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a nedan.

 

Primärenergital

Primärenergitalet EPpet är måttet på en byggnads energiprestanda och utgår från levererad energi till byggnaden men där varje energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas) har en viktningsfaktor, en primärenergifaktor. Denna faktor anger hur mycket energi som krävts för att exempelvis leverera 1 kWh el till byggnaden. Primärenergin är ett mått på vilka resurser som behöver tillföras energisystemet för att uppfylla byggnadens energibehov.

Energi till uppvärmning korrigeras med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo) som är olika beroende på geografiskt läge i landet. Energin för varje energibärare (t ex el eller fjärrvärme) multipliceras med primärenergifaktorn och adderas. Summan divideras med golvarean (Atemp) för att få primärenergitalet. Enheten är kWh/m2 och år.

 

TABELL 9:2A
Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler.

 

Energiprestanda
uttryckt som
primärenergital 
Installerad
eleffekt för
uppvärmning (kW) 
Genomsnittlig
värmegenomgångs-
koefficient 
Klimatskärmens
genomsnittliga
luftläckage vid 50
Pa tryckskillnad 
(EPpet) [kWh/m2
Atemp och år]
(Um)
[W/m2 K]
(l/s m2)
BOSTÄDER         
Småhus  90  4,5 + 1,7 x
(Fgeo– 1)1) 
0,40 Enligt avsnitt 9:26 
 Småhus där Atemp är
mindre än 50 m2
 Inget krav Inget krav  0,33 0,6
Flerbostadshus  85 4) 4,5 + 1,7 x
(Fgeo– 1)1) 5)
0,40  Enligt avsnitt 9:26
LOKALER         
Lokaler   80 2)  4,5 + 1,7 x
(Fgeo– 1)1) 3) 
0,60   Enligt avsnitt 9:26
 Lokaler där Atemp är
mindre än 50 m2
 Inget krav Inget krav  0,33  0,6

 

  1. Tillägg får göras med (0,025 + 0,02(Fgeo -1)) x (Atemp – 130) då Atemp är större än 130 m2. Om en geografiska justeringsfaktorn Fgeo är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt.
  2. Tillägg får göras med 70 x (qmedel – 0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2, där qmedel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/s per m2.
  3. Tillägg får göras med (0,022 + 0,02(Fgeo -1)) x (q – 0,35)Atemp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Om den geografiska justeringsfaktorn Fgeo är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt.
  4. Tillägg får göras med 70(qmedel – 0,35) i flerbostadshus där Atemp är 50 m2 eller större och som till övervägande delen (>50 % Atemp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m2 vardera och qmedel är uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen överstiger 0,35 l/s per m2. Tillägget kan enbart användas på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök.
  5. Tillägg får göras med (0,022 + 0,02(Fgeo -1)) x (q – 0,35)Atemp i flerbostadshus där Atemp är 50 m2 eller större och som till övervägande delen (>50 % Atemp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m2 vardera. Tillägget kan enbart användas då det maximala uteluftsflödet vid DVUT i temperaturreglerade utrymmen q överstiger 0,35 l/s per m2 på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök. Om den geografiska justeringsfaktorn Fgeo är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt. (BFS 2017:5).

Lufttäthet

BBR ger inget specifikt gränsvärde för lufttäthettäthet annat än för småhus och lokaler mindre än 50m². Dock under kap 9:26 anges att byggnadens klimatskärm ska vara så tät att kraven på byggnadens primärenergital och installerad effekt uppfylls. I ett allmänt råd betonas också vikten av god ventilation, eftersom detta  minskar risken för fuktskador. Ett bra riktvärde för en ny bostad är 0,3 l/s och m² vid en tryckskillnad på +/- 50 Pa, eller om möjligt ännu lägre. Detta värde är ett krav för passivhus, där täthet är en mycket viktig egenskap. 

Verifiering

Byggreglerna ställer också krav att byggnadens primärenergital ska verifieras. Vid verifiering av byggnadens primärenergital ska byggnadens energianvändning fastställas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. Verifieringen bör göras utifrån  mätning i den färdiga byggnaden och under en sammanhängande 12-månadersperiod, samt avslutas senast inom 24 månader efter att byggnaden tagits i bruk. Det finns även en möjlighet att utföra verifieringen genom beräkning och detta beskrivs närmare i tidigare nämnda föreskrift, dvs. BEN.

 

Ändring av byggnad

Vid ändring av byggnader så gäller i grund och botten samma krav som vid nybyggnation, men avsteg får göras med hänsyn till: ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet samt förvanskningsförbudet.

Brandskydd

Kraven i BBR är i första hand utformade för att rädda människoliv. Boverket delar in byggnader och utrymmen i olika verksa mhetsklasser beroende på förmågan att kunna utrymma byggnaden i händelse av brand. Byggnader delas också in i byggnadsklasser beroende på skyddsbehov, antal våningar, verksamhet, area och brandbelastning.

BR 0 gäller för byggnader med störst skyddsbehov. BR 3 gäller för övriga byggnader som t ex småhus. Byggnadsmaterial klassificeras även de, men i så kallade Euroklasser. Konstruktioner indelas med avseende på funktion där R står för bärförmåga, E för integritet och I för isolering. Funktionskravet på konstruktionerna definieras med utgångspunkt i byggnadens brandklass och övergripande konstruktion. Ett funktionskrav på EI 60 betyder till exempel att konstruktionen ska uppfylla en avskiljande funktion under 60  minuter. För att verifiera funktionen och få klassningen genomförs vanligtvis ett fullskaletest hos ett godkänt provningsinstitut.

Ljudkrav

De specifika krav BBR ställer för att minska buller inom och mellan byggnader följer en klassningsstandard. Denna har fyra klasser, A till D. Vid nybyggnation är klass C ett minimikrav. Ofta är dock en bättre klass, A eller B, önskvärd.