<iframe src="//www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-5MDD4K" height="0" width="0" style="display:none;visibility:hidden"></iframe>

PAROC® Cortex™ - En vindtät och brandsäker lösning för ventilerade fasader

Fokus på vindtäta produkter och lösningar ökar både i nyproduktion och i samband med renovering av flervåningshus, det s k miljonprogrammet. Därför har vi på Paroc utvecklat en premiumlösning för ventilerade fasader. PAROC Cortex är en stenullsbaserad lösning bestående av en stenullsskiva beklädd med ett icke brännbart vindtätt skikt. Den är avsedd för flervåningshus med ventilerade fasader.

Varför PAROC Cortex?

PAROC Cortex solution for high-rise buildingsVindskyddande
Ytskiktet utgör ett effektivt vindskydd som förhindrar luftrörelser som försämrar isoleringens termiska egenskaper. Samtidigt står det emot väder och vind, mögel och röta.

Brandsäker
Produkten är klassad i Euroklass A2–s1,d0 och uppfyller därigenom med automatik kraven i BBR gällande brandspridning inuti väggen i Br1- byggnader (5:55).

Diffusionsöppen
Membranet är mycket diffusionsöppet, vilket innebär att fukt inte kondenserar på insidan av isoleringsmaterialet utan avdunstar snabbt. Därigenom säkerställs en snabb avdunstning i konstruktionen.

Hållbar produkt
Förutsättningen för att bygga hållbart är att välja hållbara produkter. PAROC Cortex-produkterna är precis som all PAROC Stenull formstabila och krymper inte oavsett förändringar i temperatur och fuktighet.

Lätta att arbeta med
Skivorna är lätta att arbeta med och enkla att skära. Jämna kanter gör att springor och spalter undviks. Detta minimerar risken för värmeförlust genom konstruktionen.

Kostnadseffektiv
Allt i ett lösning med integrerat ytskikt med unika egenskaper. Montaget går därför snabbt och rationellt. Byggtiden och totalkostnaden blir lägre jämfört med traditionella lösningar som kräver flera arbetsmoment.

Krafter som påverkar väggen

Moisture

 

Naturlig konvektion är en form av värmeöverföring där luftens rörelse inte drivs av någon yttre källa, t ex vind, utan av skillnader i luftens densitet som i sin tur är orsakade av temperaturskillnader. Vid naturlig konvektion tar luften runt en värmekälla emot värme. Därmed minskar luftens densitet så att den stiger. Den omgivande kallare luften sjunker och ersätter den uppvärmda luften. Denna kallare luft värms sedan upp och processen fortgår så att en luftström bildas där energi förs från botten till toppen av kretsloppet. Drivkraften för naturlig konvektion är att varm luft stiger uppåt som ett resultat av skillnader i luftens densitet.

Forcerad konvektion orsakas av vind som skapar en tryckskillnad i byggnadens klimatskärm. Forcerad konvektion kan omfatta två värmeöverföringsprocesser. Luftinfiltration genom byggnadens klimatskärm som beror på tryckskillnaden över byggnadsmaterialet samt hur lufttätt det är. Luftinfiltration in i byggnadsmaterialet från utsidan är en funktion av tryckskillnaden i ventilationsspalten och luftgenomsläppligheten i vindspärren och värmeisoleringen.
Närvaron av luft i ett material eller i en byggnadsdetalj innebär inte några stora problem. Effekterna blir mer negativa om luften innehåller fukt som tar sig in i och genom konstruktionen. Luften för med sig vattenånga in i väggen är den kondenseras och ger upphov till ökad fukt (fuktkonvektion). Luft med godtycklig temperatur innehåller en värmemängd som beror av luftens specifi ka värmekapacitet och skillnaden mellan lufttemperaturen och den absoluta temperaturen. Luftens förflyttning medför ett värmefl öde genom konstruktionen (värmekonvektion). Mekanismerna för fukttransport genom konstruktionen omfattar fuktdiffusion och fuktkonvektion. Fuktdiffusion innebär transport av vattenånga på grund av utjämning av ånghalt eller ångtryck. Denna typ av fukttransport är en relativt långsam process. Fuktkonvektion innebär transport av vattenånga som ett resultat av luftrörelser på grund av skillnader i lufttryck. Denna typ av fukttransport är en relativt snabb process. Fuktkonvektion uppstår genom att vattenångan i luften följer med när luften rör sig genom konstruktionen. Om luften rör sig från ett varmare utrymme till ett kallare kan vattenångan i luften kondenseras på kalla ytor. Om luften rör sig från ett kallt till ett varmt utrymme kommer ingen kondensation att uppstå.

Så undviker du problem

Pfizer HelsinkiVäggen måste vara tät

I praktiken uppnås tillräcklig lufttäthet i massiva konstruktioner såsom betongväggar, men i lätta väggar som byggs med regelstommar av trä eller stål skall ett tätskikt alltid placeras på den varma sidan. Vi rekommenderar också att tätskiktet placeras indraget innanför ett installationsskikt. För att bygga energiklokt, vilket bl a innebär att minimera otätheter och okontrollerat luftläckage, bör alla skarvar tejpas och genomföringar som bryter tätskiktet tätas noga.

Pfizer HelsinkiAnvänd ett vindskydd

Ett vindskydd kompletterar tätskiktet och minimerar effekten av konvektion, luftrörelser inuti isoleringen. Dessa luftrörelser kan försämra isoleringens funktion. Vindskyddet skall samtidigt vara tillräckligt diffusionsöppet, så att vattenånga som kommer inifrån kan passera ut. Samtidigt skall vindskyddet stå emot väder och vind, mögel och röta.

Pfizer HelsinkiSkydda mot fukt

Det är viktigt att värmeisolering är skyddad mot yttre fukt som regn på samma sätt som fukt som kommer från insidan av byggnaden. Varm luft kan bära mycket fukt. Om luften och fukten transporteras från den varma sidan mot den kalla kan kondens uppstå. Väggen måste därför utformas så att ett överskott av fukt lätt kan avlägsnas från väggen.

Quartet HElsinkiLuftspalten är viktig

Ventilerade fasader har en luftspalt placerad bakom fasadskiktet. Syftet med denna spalt är att leda bort fukt. Luftflödet som normalt är uppåtriktat leds in genom öppningar i underkant av väggen. Luften som värms upp på sin väg upp tar åt sig fukt som sedan leds ut genom öppningar i fasadens ovankant.